Page 7 - O2-A3_DELTA_EN_Toolkit_for_Mentors_and_Tutors
P. 7
Utveckling av expertis i
Arbetsplatslärande och
utvärdering av
utbildningsmetoder
(DELTA)
www.deltaproject.eu
Dessa faktorer inkluderar:
• Löner: Arbetsplatspraktik är i Tyskland och UK ekonomiskt tilltalande för arbetsgivarna om det finns
en stor skillnad mellan elev och de som är kvalificerade arbetare. Lagar om minimilön och
kollektivavtal är ofta viktiga eftersom de påverkar arbetarnas och elevens lönekostnader. I Sverige är
intresset för lärlingsutbildning lägre.
• Arbetsmarknad: Det finnas utrymme att skörda ”rekryteringsförmåner” när företag ska anställa om
arbetsmarknaden är i obalans. Detta är t.ex. fallet när arbetsmarknaden inte kan erbjuda kvalificerad
arbetskraft i tillräcklig omfattning. (Mühlemann and Leiser, 2015[27]).
• Yrket: Hur lång tid det tar för en elev att bli skicklig på ett jobb varierar mellan olika yrken, liksom
kostnaden för utrustning, så kostnadsfördelningsbalansen under arbetsplatslärandet varierar.
Potentiella ”rekryteringsförmåner” varierar också: anställningskostnader tenderar att vara högre i jobb
som kräver sofistikerad teknisk kompetens (Mühlemann and Leiser, 2015[27]).
• Företagsstorlek: Kostnads-fördelningsbalansen under APL varierar med företagets storlek: större
företag utnyttjar stordriftsfördelar och har ibland bättre möjligheter att utbilda elever medan de
involverar dem i produktionen. Å andra sidan tenderar större företag att erbjuda mer utbildning inom
tekniska yrken (högre utbildningskostnader) än mindre företag, som ofta anställer elever inom
hantverkssektorn. Större företag är mer benägna att realisera ”rekryteringsförmåner” eftersom de
tenderar att möta högre anställningskostnader och oftare rekrytera sina elever som yrkesarbetare.
Elevens löne- och arbetsmarknadsutsikter påverkar attraktiviteten för ungdomar eller vuxna som
överväger utbildningsalternativ (source: OECD Reviews of Vocational Education and Training)
Statistik, prestationer
Det framgår av uppgifterna i följande figur att andelen anställda examinerade på arbetsplatsbaserad eller
kombinerad yrkesutbildning är märkbart högre jämfört med andra former av yrkesutbildning (78,3 procent
av den totala befolkningen). När yrkesutbildningen huvudsakligen är skolbaserad är sysselsättningsgraden
53,4%.
6