Page 16 - O2-A3_DELTA_DE_Toolkit_for_Mentors_and_Tutors

DELTA (2017-1-UK01-KA202-036810) Collaborative Apprenticeships Case Study

Name/Identifier: Apprenticeship Schemes in Italy Date: April 2019

Researcher: Andrea Anzanello Country: Italy

Case Study
Lärlingskontrakt infördes i Italien 1955 som ett avtal riktat till ungdomar för att underlätta deras
inträde på arbetsmarknaden.

Det finns tre typer av lärlingsplatser i Italien:
· Typ 1: används inom yrkesutbildningssektorn
· Typ2: används inom olika fält utanför yrkesutbildningssektorn
· Typ 3: används särskilt inom forskningsområdet

Lärling av typ 1 yrkesutbildningssektorn reglerar förhållandet mellan yrkesutbildningsskolor och
företag. Det riktar sig till ungdomar mellan 15 och 25 år och det kan tillämpas i minst 6 månader
till hela utbildningsvägen. I allmänhet tillbringar eleverna 50–70% av tiden i skolor och resten i
företag.

Trots att denna typ av lärlingsutbildning infördes 2003 har det inte fungerat så bra hittills. Under
2015 fanns det bara några tusentals exempel som användes i Italien och täckte endast 3% av det
totala lärandekontraktet (Cedefop).

Mer exakt har lärlingsutbildningen typ 1 några av kännetecknen för”Dual-systemet” som finns i
Tyskland och Österrike. Den är ansluten till yrkesutbildningssektorn och omfattar en relevant
period som tillbringas i yrkesutbildningsskolor eller -centra där en formell utbildning äger rum,
vilket är alternerande med en formativ period på arbetsplatsen. Lärlingen/studenten är juridiskt
kopplad till handledaren för företaget genom ett kontrakt som är en del av en utbildningsplan.

Det finns fyra huvudutmaningar när det gäller förbättring av denna italienska lärlingsutbildning
inom yrkesutbildningssektorn:
· Styrning
· Egenskaper
· Företagens engagemang
· Innehåll och resultat av utbildningen

Styrning
På ledningsnivå befinner sig yrkesutbildningssystemet fortfarande i en utvecklingsfas på grund av
dess samordning både på nationell och regional nivå. Den här frågan leder till en situation där två
olika underregimer av lärling av typ 1. Dessutom har VET-skolor på regional nivå implementerat
detta system vid olika tillfällen sedan det lanserades 2003, medan på nationell nivå denna typ av
lärlingsutbildning endast tagit sina första steg. Dessutom har det regionala och det nationella
systemet olika sätt att arbeta; den första är närmare den lokala arbetsmarknaderna medan den
senare är mer centraliserad och för det mesta är den inte nära arbetsmarknadens behov. Alla
dessa frågor på styrnings nivå leder till brist på strategiskt genomförande av denna typ av
lärlingsutbildning.

DELTA (2017-1-UK01-KA202-036810) IO3